Frekvenser
Tio tal.
Tio former.
Från 396 till 963 hertz. Varifrån varje tal kommer, vad människor tillskriver det — och vad som faktiskt händer med musiken när man växlar.
Dra i reglaget. Figuren är ingen övertoning utan uträknad: det du ser följer samma formel som en riktig Chladniplatta.
Verdistämning
Maskinen
Frekvensväxellådan
0,00 Cent
440,0 HzKälla (exempel)
440 Hz±0,0 Hz
L RSchematisk bild. I appen ställs omstämningen in direkt; små ändringar i den uppmätta musiken hinns ikapp långsamt.
Bild från appen — kurvan här är en uppvisning; i appen visar den den verkliga, uppmätta tonen.
Stämtoner
Tre stämningar som ligger tätt intill varandra
Här handlar det om att efterstämma, inte om att transponera: mellan den lägsta och den högsta av dessa tre ligger inte femtio cent — en halv halvton. Stycket blir kvar där det är och byter bara färg.
Solfeggio
Sju tal med en egen historia
Namnen går tillbaka på Guido av Arezzos solmisationsstavelser (1000-talet). Talen själva är betydligt yngre: att ge stavelserna fasta hertzvärden är en nyare tids påfund och kommer inte från medeltiden. Valda som stämton flyttar de musiken betydligt längre — varje sida säger exakt hur mycket.
Hör skillnaden.
Siffrorna är halva historien. Den andra halvan hör du själv.
