Kunskapen bakom klangen

Varför 440? Och varför inte?

För att en orkester ska klinga ihop enas alla om en referenston: stämtonen. I dag ligger den på 440 hertz. Det är ingen naturkonstant utan en överenskommelse: beslutad 1939 på en internationell konferens i London, antagen 1955 av ISO som rekommendation och fastslagen 1975 som standarden ISO 16.

432 Hz är den stämton som Radio 432 är förinställd på. Den ligger omkring 32 cent under stämtonen 440 Hz — knappt en tredjedels halvton. Alla toner sjunker lika mycket; musiken förblir densamma, bara en aning lägre.

Mätbart är precis detta: tonhöjden, avståndet i cent, faktorn 54/55. Allt därutöver — varmare, rundare, behagligare — är tillskrivning och hörselintryck. Radio 432 påstår inget av det utan låter dig jämföra själv: växla, lyssna, bestämma.

Mätningens gränser

All musik låter sig inte mätas lika väl

Det som mäts är ljudet som når dig — en mätning, inte en felfri sanning.

Klassisk musik lägger ofta många instrument ovanpå varandra, och till det kommer konsertsalens efterklang — de enskilda tonhöjderna flyter därmed samman mer än när bara en röst eller ett instrument spelar. I techno och besläktad elektronisk musik ligger mycket medvetet väldigt lågt (bas) eller väldigt högt (hi-hats, brus) och därmed utanför det område där en tonhöjd går att bestämma tydligt.

Vissa inspelningar gjordes historiskt heller inte på exakt 440 Hz, eller så har deras tonhöjd förskjutits en aning genom bandhastighet och senare digitalisering — hos Beatles är det välkänt. Radio 432 mäter då ärligt vad som faktiskt finns i inspelningen, även om det inte är det väntade värdet.

Enstaka röst eller enstaka instrument: visaren står still — tonhöjden går bra att bestämma.

Många instrument ovanpå varandra, eller mycket låga/höga ljud: visaren svänger — tonhöjden går bara osäkert att bestämma.

Fördjupa